....nätterna är värst. Sover riktigt riktigt kasst.

Igår var det barnbytardag. Flickorna skall vara med mig nu i en vecka. I huset. Härligt. Fast mår lite för dåligt för att tycka att det enbart känns härligt. Klart att jag vill vara med dem och att det är härligt att pussa och krama dem hela tiden. Men jag fasar för att laga mat, komma på vad vi skall äta. Ordna med gympasäckar, matsäckar, väcka trötta barnen och hämta å lämna å stressa, städa å tvätta osv osv....

// E

Nu vankas kaffe å sockerkaka som Lilla A har bakat. Är  Ringsta, sovit här i natt med flickorna.

Har fått tag på en lägenhet. Den är egentligen perfekt på alla sätt. Den är möblerad. Den ligger centralt. Det är en etta. Jag kan få den från idag. Inte för att jag behöver den idag men från nästa fredag. Men....den kostar pengar också. Varför denna taskiga tajming. Varför skulle det vara så att jag studerar mitt uppe i alltihopa???? Känns riktigt surt... någon som kan avvara några tusenlappar i månaden????

//E

...är på en resa som kommer att ta tid, kommer att göra ont, kommer att kännas skönt att ha klarat av när den är över...men det känns låååååångt borta. Vi var på familjerådgivning för precis en vecka sedan. Det var bra, faktiskt väldigt bra. Det var fascinerande att plötsligt mannen som man levt med i 13 år öppnade sig. Han pratade mesta delen av de 1,5 timme som vi var där. Jag grät och fick ta del av kleenex kartongen som fanns på bordet. Kvinnan vi träffade var cool. Hon sa bra saker. Hon sa saker vi behövde höra. Hon sa rätt sak vid rätt tillfälle. Vi skall dit igen om nu 2 veckor, fast jag skulle vilja dit idag om det gick. Jag är så ARG! Besviken på att min familj inte finns längre. Hur kunde det gå så här? Varför lät vi det gå så långt? Med facit i handen så skulle vi ju ha gått till fam. rådgivning mycket, mycket, mycket tidigare. Jag ororar mig massor över framtiden. Hur skall vi bo? Skall man kanske inte längre bo i huset som vi skulle åldras tillsammans i? Oroar mig en hel del över min äldsta tjej som stänger inne sina känslor, som ha ont i magen precis som jag. Barnen tar det bra. De är ju flexibla och anpassningsbara till skillnad från oss vuxna, i synnerhet vi kvinnor. Vi beslutade i allfall förra veckan på fam rådgivningen att vi skulle låta barnen vara kvar i huset ett tag tills vi landat  och funderat över hur framtiden skall se ut. Vi skall bo där varannan vecka. Känns absurt! Det är ingen evighetslösning precis och jag känner redan nu att det kommer att bli otroligt jobbigt. D har haft barnen denna vecka och vi byter imorgon. Jag har träffat barnen flera gånger och det har både varit jobbigt och härligt.

Tanken var att jag skulle bo i Ringsta hos mina kära föräldrar, men det funkar inte så bra för mig. Det blir ingen frihet, det är för långt borta. Jag blir rätt låst därute och får lappsjuka.

Jag vill kunna vara spontan på mina barnfria veckor. Nu har det löst sig bra den här veckan, jag har fått husera hos Blomgrens. Tack tack tack!! Ni är så snälla. Jag har dessutom haft flera kvällsgrejer och känns så onödigt att åka 3 mil t o r bara för att sova. Marie och Agge bjöd på middag i tisdags, tack tack tack!

Nästa barnfria vecka skall jag nog sova hos Kerstin och David hela veckan. Men vore skönt att ha något eget. Vimlar inte av uthyrningsrum eller billiga 1:or direkt. Men vad kompisar ställer upp när man behöver dem, man blir ju rent rörd. Det är ju lättare för D. Han har  2 singelkompisar varav en har ett extra sovrum.  Jaja, bearbetningen kommer att ta tid. och det kommer att göra ont.

Hursomhelst går praktiken på MVC jättebra, jag trivs verkligen. Känner att det är mitt gebit. Även om förlossning är kul och häftigt så är det MVC som lockar. Och det är skönt att jag har praktik nu så jag får något annat att tänka på. Min handledare Katarina är verkligen toppen. En barnmorskeförebild för mig. Och hon stackarn får stå ut med mig och mina tankar kring separtionen, hon säger många kloka saker som jag stoppar i min lilla ryggsäck. Kram till henne.

//E

Vet inte riktigt vad jag gjort utan mina föräldrar. Nu under denna första fas i vår separation, då vi ej hunnit hitta former för hur vi skall bo. Hur vi skall vara, vad vi skall säga och vad vi skall göra. D bor hos en vän till oss. Vi umgås, han äter middag hos oss. Han är med barnen. Men jag sover med dem. Behövde andas. Jag sover i Ringsta i natt. Mamma är i Härnösand. men min pappa är här. Han är sååå bra. Frågar inga onödiga frågor, men finns som ett stöd. Trygg och bra. Skall somna i sängen på övervåningen samtidigt som han tittar på champions leauge precis som jag gjort så många gånger när jag var liten. Till ljudet av en fotbollsmatch. Det känns oerhört tryggt. Längtar efter trollen, men antar att det är bra att träna. Kram kram E

...än man trott.

Jag och mannen med stort D som jag trodde jag skulle leva med resten av livet skall jag inte leva med längre. Vi har bestämt oss för att separera. Vi är helt överens och inte ovänner men det känns OTROLIGT tungt. Det är så mycket praktiskt som måste ordnas med. Gud, vet inte om jag orkar med det. Och vi har faktiskt haft några bra stunder i livet som är jobbiga att se tillbaka på...det gör såååååå ont. Berättar mera sedan...

Kram E

...på pass på gymet, pulz funktionell hette passet. Helskotta, det är 2 timmar sen och jag kan knappt gå upp för trappan. Det var rätt skoj, inte många tränar på en skärtorsdag. Så jag å Marie var ensam på passet ;oD.

Men oj min kropp kommer att skrika ajajaj imorgon.

...inspirerad av min fina kompis Marie!

Det e ju synd å inte visa alla fina kokböcker.

Glad påsk!

Okej då, glad påsk!

Jag tycker det är sådär med påsk.

Jag gillar inte allt krimskramspynt, fast samtidigt så har jag  alltid gillat det hos andra när jag själv var liten. Vi hade mer sparsamt med pynt, tack å lov. Men för barnen och traditionen så pyntar vi och varje år så tycker jag att det är rätt mysigt och påsken blir bra...förrutom alla sockerchockar. Flickorna har varit ute och sagt GLAD PÅSK! Fått mängder med godis....varför köpte jag godis till dem kan man undra. Lilla A var så stolt imorse med sin påskkärringsmundering.

Jag hur som helst pyntar sparsamt....här kommer årets pynt... Å så dessa gräsliga kaniner som har hamnat bakom gardinen, men som flickorna envisas med att ta fram...på en skala från 1-10....hmmmm noll tror jag faktiskt!Men en bedårande påskkärringLilla A