De stackars akvariefiskarna som ingen brydde sig om. Igår när A hade kompis Maja här, så var det faktiskt så att de brydde sig lite väl mycket om fiskarna. Ni kan förstå att när två treåringar tycker att de behöver mat, de stackars fiskarna som ingen bryr sig om så kan de inte riktigt avgöra om en hel burk är lagom eller kanske för mycket eller för lite??? Äh, vi tar två hela burkar med mat, det blir nog bra och så kryddar vi med två flaskor syre och en karta med syretabletter. Fiskarna åt och åt, de hade aldrig sett på maken till så mycket mat och verkade hyfsat belåtna igår när de flyttades över till ett annat akvarium som inte var grumligt och fullt av mat. De levde en stund på sin festmåltid och riktigt när de dog det vet vi inte. Men imorse efter att barnen gått till skolan så låg de allihopa på botten. Otroligt grymt men jag kunde inte låta bli att små-le en aning. Nu är de begravda och var de vill ni inte veta. Ingen kommer att sakna de stackars firrarna,  thank god theyre gone!