...men kan inte sova, "restless legs", ont i hjärtat, lääääängtar efter barnen. Pratade längre än vanligt med de stora två idag. V är så klok, hon säger -Mamma, det blir bra i hlgen får vi vara tillsammans och vi skall ju sova med dig i lägnheten imorgon. Mamma, vi har det bra, men längtar såklart efter dig. Hon har börjat med att säga puss puss när hon slutar. Det värmer. I är också uppenbart glad när jag ringer, hon längtar men har svårare att uttrycka det, fast hon sa att hon ville komma redan ikväll och sova här och visst hade det gått egentligen, men då måste jag vara stark och hålla på vad vi bestämt, för framtidens skull, det är ju inte alltid det kommer att gå. Jag fick ett sms av henne ikväll, det stod Love you! med en animering som kastade hjärtan...åhhh, vad glad jag blev.

Ibland kommer det över mig allt som händer och det känns overkligt. Det gör mig illamående. Jag vet att detta är bra och det kommer att bli bra och vi sköter det bra tillsammans men klart man önskar att det inte var så här, man önskar att vi skulle vara kära och vilja vara tillsammans och bo i vårat hus och vara en bra familj. Det finns väl ingen som inte vill ha det så. Det går ju inte att komma ifrån. Jag vet att processen inte är över på 8 veckor, snart 9, det tar tid, massor av tid och vi har många beslut som hänger över oss. Det går upp och ner, hela tiden, men när man har sina bra dagar, perioder då önskar man att det var så hela tiden. Varför dessa skitdagar då man bara vill kräkas??? Vara orolig över ekonomi, vad som skall hända, var skall vi bo, hur skall jag klara hösten då jaag inte kommer att få fullt studielån, kanske kommer jag inte kunna gå klart min utbildning. Varför kan inte någon bara knacka på en dag och tala om för mig att jag skall få en gåva, typ 2-3 miljoner, det skulle underlätta...en hel jävla del faktiskt. Jag inser att så länge jag kommer att vara ensam med barnen kommer jag att vara fattig, även när jag har jobb, vi är en stor skara, vi kan inte bo var som helst och hur litet som helst. Man kanske träffar någon i framtiden som man kan dela ekonomin med, men det känns väldigt, väldigt långt borta. Det är skönt att vara själv, jag lever efter mina önskemål. Klart att det hade varit härligt med lite närhet och bekräftelse. Jag får nöja mig med den jag får av mina flickor, och den e inte fy skam, åh vad jag skall kramas imorgon. Sen kanske jag inte berättar allt här i bloggen heller... ;oD Nu blev ni allt nyfikna va????  G'natt!

...den här dagen har bara rusat iväg...skall snart till Kerstin och David på middag...

Idag har jag...

-Ätit frukost framför tv'n.

-Tvättat, skönt med tvättstuga...

-Pluggat i 2 timmar

-Varit smakråd till mamma på stan, jag fick en sjal...Tack snälla mamma! Och Lunch på PAUSE.

-Pluggat 30 min, surfat på internet

-sovit i 40 min...

-Surfat

Slö skön dag...det är regn i luften

Klurar på vart jag skall bo i framtiden...får  många olika bud på vad som är bra eller inte..av alla hela tiden. Jag vet inte själv vad som är bäst. Skall lunchdatea med D imorgon, skall väl prata lite framtid och så...

Nä om man skulle ta och slöa lite framför tvn ett tag.

Kram E